Inom kriminalpolitiken finns en lång historia där ny teknik i syfte att övervaka och kontrollera ses som så hotfull att man hellre avstår från att använda den än att skapa effektivare metoder för minskad brottslighet. Ett vanligt argument mot användning av ny teknik är att den personliga integriteten kan kränkas. Detta har lett till att det finns en mängd restriktioner i lagar och EU-regler som försvårar och förhindrar brottsförebyggande arbete. Det kan gälla registrering av DNA, digital avlyssning, samkörning av dataregister för att avslöja bedragare eller upprättande av olika slags dataregister i syfte att kartlägga brottslighet.
Rädslan för ny teknik
Att ny teknik kan skapa känslor av kontrollförlust och rädsla är ingen nyhet. Detta ledde till rädsla för att Gutenbergs tryckpress skulle göra munkar arbetslösa och till rädsla för uppfinningar och nya företeelser genom hela den industriella revolutionen. Moderna exempel på teknik som uppfattas som hotfull är datorn och artificiell intelligens.
Modiga beslut för framtiden
Det krävs mod av våra folkvalda att fatta beslut som kan väcka negativa känslor. Det är kortsiktigt mycket enklare att säga nej och försöka slippa ta konsekvenserna av ett beslut. Problemet är att ibland kan ett motstånd eller passivitet få negativa konsekvenser. Det är ett stort antal politiska beslut eller underlåtenhet att fatta beslut under många år som har lett till den situation som vi befinner oss idag. Trots att vi lever i ett av världens bästa samhällen någonsin så har vi misslyckats med kriminalpolitiken. Det saknas mod och samtidigt som vår riksdag ser stora hot med ny teknik så ser våra brottslingar stora möjligheter med den.
Behovet av en faktabaserad debatt
Det är självklart viktigt och nödvändigt att det förs en debatt om personlig integritet och hur ny teknik i varje enskilt fall påverkar våra liv. Problemet uppstår när debatten inte baseras på kunskap eller relevant forskning. När känslor och rädsla får styra över kunskap finns risken att vi ser fler hot än möjligheter med ny teknik. Det finns naturligtvis en gräns för hur tekniskt bevakade vi skall vara, men att säga nej till teknisk kontroll kan vara att säga ja till fler brottsoffer. I och med detta har beslutsfattare och debattörer ett stort ansvar. Rädslan för ny teknik kan vara irrationell medan rädslan för brottslighet är rationell.
Brott och personlig integritet
Att bli utsatt för ett brott kränker den personliga integriteten på ett högst påtagligt sätt. Vi hade därför lika gärna kunnat vända frågan och dra helt andra slutsatser än de vi hittills gjort. För att värna den personliga integriteten så måste vi ta större hjälp av ny teknik. I stället för att se ny teknik som ett hot så kan vi se den som en möjlighet.
Fördelar med kamerabevakning
Kamerabevakning i offentliga miljöer hjälper polisen att utreda brottsliga händelser. Det är överhuvudtaget viktigt att så många gärningsmän som möjligt kan ställas till svars för de handlingar de begår. Att få ta ansvar för det man gör är en återkoppling som i sig är brottsförebyggande. Kamerabevakning skapar också rättssäkerhet eftersom oskyldiga enklare kan avföras från eventuella misstankar om brott.
Riksdagen har emellertid bedömt det som mindre viktigt att människors personliga integritet kränks genom att de blir utsatta för brott på grund av att nämnda gärningsmän går fria eller inte avskräckts från brottslighet än att ta risken att människors integritet anses bli kränkt om de blir filmade i offentliga miljöer och om filmen sparas längre än några dygn.
DNA-registrens möjligheter
Med upptäckten av DNA har det skapats enorma möjligheter att bekämpa brott. Med hjälp av DNA-prover kan polisen koppla spår som hittas på brottsplatser eller på brottsoffer till individer. DNA-koden är unik för varje människa. Riksdagen har trots detta stoppat möjligheten till att införa ett allmänt DNA-register för brottsbekämpning i Sverige. Anledningen är att det anses vara ett hot mot den personliga integriteten att vara med i en blodbank där ens DNA-kod kan identifieras. En slutsats av detta är att en majoritet av riksdagens ledamöter är beredda att offra människoliv för att inte DNA-koder skall kunna missbrukas. Serievåldtäkter och mord som kan begås på grund av att det inte finns ett allmänt DNA-register är ett pris som en politisk majoritet är beredda att betala i kampen för att värna den personliga integriteten.
Risker och fördelar med DNA-register
Ett allmänt DNA-register kan missbrukas. Det kan sjukjournaler också. Syftet med båda dessa register är gott och bägge kan omgärdas av restriktioner. Om staten eller någon myndighet vill oss något ont kan den hitta andra metoder för att skada oss än genom att gå via ett DNA-register.
Det finns andra brottsoffer än de direkt drabbade som drabbas av att vi inte har ett allmänt DNA-register: Misstänkta personer som skulle kunna avföras ur en förundersökning på ett tidigt stadium. En följd av detta är också att polisens arbetsbelastning skulle minska. Även så kallad vardagsbrottslighet som till exempel inbrott i bostad är förödande och kränkande för många. Se på utvecklingen av DNA-profiler som en fantastisk möjlighet att minska brottsligheten och samtidigt öka rättssäkerheten.
Obligatoriska drogtester
En annan åtgärd som skulle kunna bespara samhället stora resurser och många svenskar ett enormt lidande är obligatoriska drogtester i skolor och på arbetsplatser. Detta skulle kunna leda till att missbruk kan upptäckas och förebyggas och därmed slå undan benen för stora delar av drogmarknaden. Men narkotikamissbruk och alla dess konsekvenser med grov våldsbrottslighet och sprängningar är uppenbarligen mindre angeläget att bekämpa än att påstå sig värna den personliga integriteten.
Hot mot integriteten utan teknik
Listan över konkret brottsförebyggande arbete som är förbjudet kan göras längre, men när teknik inte är inblandat diskuteras överhuvudtaget inte hot mot den personliga integriteten. Annars hade det varit tillståndspliktigt med trångboddhet eller att bo i mindre samhällen i glesbygden.
Lämna ett svar